Knodden har inte varit så rörlig det senaste dygnet. Har egentligen inte kännt några fosterrörelser alls sen igår när vi kommit hem efter BB-besöket. Trots att jag låg vaken långa stunder i natt. På förmiddagen idag försökte jag alla knep för att få respons, jag hällde i mig 7,5 dl kallt vatten vilket Knodden allt som oftast får hicka av, jag puttade på magen ganska hårt, jag åt choklad, jag låste t o m in mig på toa & hoppade upp & ned några ggr. Utan resultat. Inte minsta reaktion där inifrån.
Ringde till Magnus & sa att jag var lite orolig, undrade om han tyckte jag skulle ringa MVC. Klart han tyckte. Så jag ringe. & barnmorskan jag fick prata med tyckte absolut att det skulle kollas upp, ju förr desto bättre, kunde jag komma in med en gång?
Så det var bara att kasta sig iväg ned till Kungsbacka. & NU var jag rejält orolig, trots att jag inte varit det innan.... Rusade in på MVC med andan i halsen medan Magnus parkerade & var helt flåsig när jag fick lägga mig ned på britsen & de satte på droptonen. Som tur var hördes Knoddens hjärta på direkten. Oj vilken lättnad! :-) Både barnmorskan & den bm-student som var med klappade mig på armen & sa nåt i stil med "Det var väl skönt?" så jag hann t o m tänka att sluta klappa på mig nu, annars börjar jag lipa! Först nu hittade Magnus in till oss i rätt rum & jag fick lugnat honom med att vi hört Knoddens hjärta. :-)
Sen fick jag kopplas till en CTG för att läsa av hjärtljuden under en längre period. Maskinen var gammal & kontakten halvdålig mest hela tiden, så det var typ så att en BM fick stå & hålla i elektroden... tills maskinen sa att den hade tillräckligt med information, vilket tog nästan en timme! Under tiden kände jag nån liten buff eller två också. Lycka!
Allt såg bra ut, både enligt barnmorskan & enligt läkaren de kollade kurvan med.
Så nu är jag tillbaks på jobbet & fick lugnat alla som blev oroliga, så klart. Men jag är HELT speedad.... Jäklar vad rädd man blir!
Älskar lill* Knodden!
Vilken lättnad att allt är som det ska! kram
SvaraRadera