Slutet av en era...

I morgon börjar jag jobba!  Hjälp. Det betyder att min tid som mammaledig är slut...att Axel är stor och att det är dags att börja knega igen, dag in och dag ut.

Det är lite skräckblandad förtjusning. Det blir jättejobbigt att inte få vara hemma och se varje steg i barnens utveckling. Det blir å andra sidan skönt att få vila öronen, slippa tjata, gå på toa i fred, få prata till punkt och att få äta lunch i lugn och ro.

Det känns lite grann som att jag ska börja på ett nytt jobb också, ombyggda lokaler, inte samma gäng på jobbet, nytt administrationssystem och ny hemsida...nytt arbetssätt alltså. Nervöst!

Hur som....det blir nog bra, det brukar det ju bli.

Tiden flyger iväg!

Ja, jösses, vart tar tiden vägen? Nu har våran lille parvel hunnit fylla ett år! Fattar det inte. Det har hänt så otroligt mycket med honom de senaste veckorna & han börjar verkligen kännas stor nu! Han pekar på allt & säger "dää" & vill att man ska säga vad det är för nåt, han tänder lampor & nickar & skakar på huvudet & äter en massa "riktig" mat & klättrar, klättrar, klättrar....överallt! Det är härligt att se att han blivit mer & mer nöjd när han faktiskt börjat kunna göra sig lite förstådd.

I dag hade vi ettårskalas & det var jättemysigt & lyckat, trots att både Elin & Melker var febriga. Fina presenter fick han också, ett bord & stolar att ha i sitt rum & en underbar & totalt onödig flodhäst som sjunger & trampar trampbåt, som tydligen ska bubbla när man har den i badet.

Tårta fick herrn smaka på också & det gillades såklart. Han äter ju det mesta vår lille goding. Här kommer några av alla härliga bilder vi har från födelsedagen & kalaset.