hur går det?

Ni undrar kanske hur det går med mitt viktminskningsprojekt? Jag har ju inte skrivit om det på ett tag. Jag blev lite anti, eftersom Viktklubben som jag ju använder mig av, bestämde sig för att lansera sin nya sida & då fick man välja att gå över till den (& då kunde man inte gå tillbaka till den gamla sen) & det gjorde jag ju såklart, tyckte det lät positivt med en ny sida. Men. Det var bara det att den nya sajten fungerar inte på mobiltelefoner.... & jag sitter ju extremt sällan framför datorn nu för tiden, för jag har helt enkelt inte tid. & när det inte går att logga maten via mobilen så blev allt plötsligt väldigt krångligt. Skitirriterande!

Så jag har faktiskt ätit lite på känn sen dess. Vilket ju kan innebära att jag äter lite i överkant vissa dagar & kanske lite i underkant andra dagar. Sen så var det ju en vecka då vi hade dop & då blev det massor av smörgåstårta över (prinsesstårtor också, men dem frös vi in) & då åt vi ju upp den under dagarna som följde osv....

Summa summarum då? Jodå, det går kanon! Denna veckans resultat blev -1,4 kg & totalt har jag minskat 6,6 kg nu på sju veckor. :-)

Innan slutet av februari har de lovat lansera en mobilversion av nya sidan & då ska det loggas & planeras till fullo igen!

magsjuka, precis som resten av Sverige!

Japp, den drabbade oss också, magsjukan. I alla fall mig & Elin. Låt oss hoppas att det stannar vid det. Elin var på dagis i torsdags, sen träffade hon ingen annan än mormor & morfar (friska) på hela helgen. Hon var inte heller iväg nånstans mer än hemma & ute & lekte. Ändå blev hon magsjuk på måndag eftermiddag (!). Ett mysterium för mig, som inte trodde att det kunde dröja såå länge innan det bröt ut!

Hur som helst så kräktes hon i bilen när vi var på väg för att hälsa på min mormor. Tur att vi inte hann komma dit! Jag trodde väl först att det kanske bara var att hon blivit åksjuk eftersom hon blivit det några gånger förut. För när vi kommit hem, fått av henne de äckliga kläderna & fått duschat henne så var hon hur pigg & glad som helst igen. Sen ville hon inte äta upp middagen, men den får man ju truga med då & då, så vi blev ändå förvånade när den kom upp igen rätt som det var. Hon var så duktig vår lilla tjej, sade att hon hade ont i magen, så Magnus sprang med henne in på toa & så kräktes hon i toastolen. Sen ville hon ha glass & ett glas mjölk.....

Hela tisdagen var hon hur pigg som helst & jag tänkte åter igen att det KAN inte ha varit magsjuka....Tills vi lagt barnen på kvällen & jag plötsligt fick extremt ont i magen... Kan väl inte påstå att jag fick samma lindriga variant som Elin... Var jättedålig hela kvällen & natten & igår hade jag så ont i huvudet att jag knappt kunde röra mig. Magnus var hemma & fick komma in med Axel när han skulle ha mat bara.

& så rätt som det var, när jag borstade tänderna på Elin på kvällen så sa hon igen "jag har ont i magen..." :-( Efter att ha verkat helt bra i nästan två dygn! Inte konstigt om folk smittar andra med sina barn när man knappt märker att de är sjuka! Idag har hon verkat på bra hela dagen & jag börjar äntligen känna mig som en människa igen. Nu vill vi vara friska igen tack!

Fyra månader!

Tänk att vår kille redan är fyra månader! Det går helt sjukt fort! Vi var på bvc i går & vägde & mätte & konstaterade att hans viktkurva planat ut lite. Jag är så rädd att han inte får tillräckligt med mat, att min mjölk inte räcker & att det är därför han inte gått upp massor i vikt utan "bara" 400 gram den senaste månaden. Å andra sidan borde han ju inte vara så nöjd som han är för det mesta om han inte blev mätt & enligt vår bvc-sköterska var det ingen avvikelse som behövde kollas upp nåt extra.

I alla fall så var det premiär för Axel att få prova på mat idag! Nån halv tesked mosad potatis lyckades jag nog peta i honom & visst var han lite nyfiken, men mest skeptisk. Han gjorde flera grimaser & dreglade nog ut det mesta av potatisen igen, våran gullegris.

Förra veckan kom han plötsligt på hur man vänder sig från rygg till mage också, så nu vänder han sig nästan direkt när man lagt ned honom, även om han ofta sen är missnöjd med att ligga på mage. Men ibland är det kul förstås, att ligga & kika.

konsten att sova...

Jag önskar att jag inte var så lättväckt. Att jag inte vaknade så fort Axel grymtar i sömnen, försöker vända på sig, så fort Elin drömmer nåt eller bankar i sänggaveln, så fort Magnus går på toa eller går upp för att åka till jobbet. Då skulle jag fått sova lite mer. Normalt sett är det inget problem, jag är ganska bra på att gå & lägga mig tidigt & brukar få sova tillräckligt. Men inte just nu.

Jag inser också att man inte kan räkna med att få sova hela nätter när man har en fyra månader gammal bebis. Men att vara vaken & amma några gånger per natt & så försöka få honom att somna om, stoppa i nappen ett par gånger & så gå upp då & då för att ge honom näsdroppar så att han kan andas gör att man blir lite trött. Inte ohanterbart trött, bara tröttare än vanligt.

Så kommer då några katastrofnätter som nu. Tre nätter i rad har barnen haft svårt att sova, gnällt, gråtit, skrikit, skruvat på sig i timmar. & då gör det att man tippar över kanten från hanterbar trötthet till förlamande, knäckande trötthet. Sån trötthet som gör att man inte har något tålamod alls med motgångar eller trots om dagarna. Sån trötthet som gör att man häller kaffepulvret direkt i koppen istället för i pressokannan, sån trötthet som gör att man inte borde ge sig ut & köra bil. & då är det inte roligt.

Om man då dessutom blir så övertrött att det surrar i öronen, men man kan inte somna när tillfälle ges, tex när Elin är på dagis & Axel sover, då blir man stressad över att man inte kan somna & det gör inte saken lättare eller mammor piggare det lovar jag.

Så nu hoppas jag innerligt att det är högst tillfälligt våra underbara barn haft svårt att sova, så att jag snart får chansen att komma ikapp sömnmässigt & bli en mamma som jag trivs att vara igen, som orkar med att göra mer än det nödvändigaste & som är pigg, glad & har tålamod.