Jag önskar att jag inte var så lättväckt. Att jag inte vaknade så fort Axel grymtar i sömnen, försöker vända på sig, så fort Elin drömmer nåt eller bankar i sänggaveln, så fort Magnus går på toa eller går upp för att åka till jobbet. Då skulle jag fått sova lite mer. Normalt sett är det inget problem, jag är ganska bra på att gå & lägga mig tidigt & brukar få sova tillräckligt. Men inte just nu.
Jag inser också att man inte kan räkna med att få sova hela nätter när man har en fyra månader gammal bebis. Men att vara vaken & amma några gånger per natt & så försöka få honom att somna om, stoppa i nappen ett par gånger & så gå upp då & då för att ge honom näsdroppar så att han kan andas gör att man blir lite trött. Inte ohanterbart trött, bara tröttare än vanligt.
Så kommer då några katastrofnätter som nu. Tre nätter i rad har barnen haft svårt att sova, gnällt, gråtit, skrikit, skruvat på sig i timmar. & då gör det att man tippar över kanten från hanterbar trötthet till förlamande, knäckande trötthet. Sån trötthet som gör att man inte har något tålamod alls med motgångar eller trots om dagarna. Sån trötthet som gör att man häller kaffepulvret direkt i koppen istället för i pressokannan, sån trötthet som gör att man inte borde ge sig ut & köra bil. & då är det inte roligt.
Om man då dessutom blir så övertrött att det surrar i öronen, men man kan inte somna när tillfälle ges, tex när Elin är på dagis & Axel sover, då blir man stressad över att man inte kan somna & det gör inte saken lättare eller mammor piggare det lovar jag.
Så nu hoppas jag innerligt att det är högst tillfälligt våra underbara barn haft svårt att sova, så att jag snart får chansen att komma ikapp sömnmässigt & bli en mamma som jag trivs att vara igen, som orkar med att göra mer än det nödvändigaste & som är pigg, glad & har tålamod.
Ja du, så klart att allt blir jobbigt när du inte får sova....... Inte bra alls. Hoppas att det snart blir bättre. Annars får väl barnen sova här nå´n natt så du får lite natt-ro.
SvaraRadera