Japp, i natt drömde jag en mycket verklig dröm, om att Knodden föddes. Det var bråttom, jag var inne i Gbg & nån tjej på gatan tog hand om mig & tog mig till nån slags "filial" till Östras BB som låg på Fredsgatan.... Drömde inga detaljer om själva födseln, men jag var ensam, Magnus hann inte dit. Knodden visade sig vara en tjej & hon var hur söt som helst! Ett bedårande litet underverk som jag totalt tokälskade från första sekund. Jag gick & bar omkring på den lilla nära mitt bröst & allt var så fint. Förutom att Magnus inte hann dit då... Får vi hoppas han gör när det verkligen är dags!
Jag antar att drömmen dök upp lite pga föräldrautbildningen som ju var första gången igår. Vi pratade om känslan när man får sitt barn på bröstet för allra första gången & så. Mycket tankar & diskussioner & så pratade vi om amning & BB & andning & allt möjligt. Det var bra & nyttigt & jag tror att det kommer vara givande. De andra som var med verkade vettiga också & alla bodde i Onsala, Vallda, Kullavik eller Billdal.
Idag var vi hos Ann Christin igen. Allt såg bra ut med Knodden, härligt att höra. Hjärtat slog 140-150 slag per minut, min mage hade växt exakt enligt kurvan & Knodden verkade ligga med huvudet nedåt.
Mina värden var också tiptop. Hade nästan väntat mig en dipp nånstans, med tanke på hur jag mår, men det är ju jätteskönt att värdena är så bra. Hb:t hade t o m gått upp! Så jag verkar slippa järntabletter, det är jag grymt nöjd med.
Fick kliva på vågen också & konstaterade att jag gått upp 20 kg totalt. Inte mycket att säga, det lär väl bli 5 kg till eller nåt. Nåt att ta tag i sen alltså....
Nu ska jag sova & så sen fundera på hur jag ska göra med sista tillfället av Magplasket som är ikväll. Egentligen orkar jag inte åka dit... Men det känns ju surt att missa en gång till.... Fast å andra sidan blir jag hellre frisk. Jag får se helt enkelt.
Pratade med mamma nyss & hon berättade att Julias tvillingar hade fötts redan! Hoppas verkligen att allt går bra, de skulle ju inte komma förrän i februari.... Enligt Jenny var hon ju inte direkt mentalt förberedd heller... Fy så jobbigt, hoppas verkligen det går bra!
Jag är så tacksam att Knodden verkar trivas där inne, hoppas h*n fortsätter med det!
Sen hade det ju inte skadat om jag mådde lite bättre & orkade lite mer också....Jag har verkligen NOLL ork just nu & det sista jag vill är att jobba fem veckor till....
Imorrn kommer Staffan hit vid sju för att gå igenom offerten mer i detalj. Det blir spännande & skoj & då känns det som att vi är ett steg närmre utbyggnaden iom att bygglov inte bör vara nåt problem. Jag är jättesugen på att komma igång, samtidigt som jag inser att det kommer vara jobbigt under tiden som det ska byggas... jag är ju hemma då.... Får väl fly hem till mamma & pappa mycket kanske.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar