måndag 23 juli 2012

Att klara sig utan sin familj

Elin åkte ju med Magnus upp till farmor, farfar, farbror & faster i Dalarna & var där nästan en hel vecka. De kom hem i torsdags kväll igen. Gissa om jag saknat dem?

Det var precis som jag trott en jättekonstig känsla att vara utan dem. Jag var inte ett dugg orolig över att de inte skulle ha det bra, eller över att Elin skulle vara ledsen, hon hade ju pappa med sig hela tiden. Men för MIG! Jösses så tomt & tyst det var här hemma! Inga Elinleenden, inga små Elinpussar, ingen som ville upp i famnen, ingen som satt i knät & myste....

Fast det gick förvånansvärt bra tycker jag. & inte var det läskigt att sova själv i huset heller. Fick bilder & små filmsnuttar med Elin skickade till mig varje dag. :-)

Men nä, nästa gång vill jag allt hellre åka med! Det är bättre när man får vara med sin familj! Bjuder på lite bilder från deras trip till Dalarna.
Gungar med farmor!

på upptäcksfärd i skogen

Den här grodan tror jag att jag tar med mig!

Hela familjen

mmm... blåbär! (trodde jag.... Magnus påpekade att det var svarta vinbär, inte lätt att se)

Gosa Alex!

Bästa kompisarna!

Lite hallon till kvällsmat är aldrig fel

2 kommentarer:

  1. Vilka underbara dagar.Att få rå om Elin och givetvis Magnus också här i Dalarna var ljuvligt.Denna lilla solstråle Elin duperade oss totalt.Tack för att ni kom.Hjärtevarma hälsningar från Farmor,farfar och ALEX

    SvaraRadera
  2. Hej Merit!
    Jag förstår verkligen att det var en rolig vecka. Måste vara svårt att bo så långt ifrån denna fina lilla familj, som snart dessutom skall utökas. En förmån för oss att bo så nära, även om vi inte alltid träffas så ofta som ni kanske tror. Längese´n vi träffade er nu dessutom förresten! Kram och hälsningar från Marianne och Thomas.

    SvaraRadera