Jag är visst inget vidare på det här med blogg...

Men jag har inte orken tyvärr....


Knölen på halsen visade sig vara struma. Ofarlig alltså, och inget man åtgärdar om den inte växer massor eller stör på annat sätt. Skönt. Men det hade ändå varit lite bra om allt berott på den, så att man hade fått veta vad det är.


I alla fall. Jag vet ju med mig att jag inte mår som jag brukar, så jag bokade en ny läkartid på vårdcentralen, hos en ny läkare. Han var jättebra och tog sig verkligen tid att lyssna och fråga massor. Vi kom fram till att eftersom jag har en autoimmun hypotyreos och jag upplever att jag inte mår bra trots att jag ligger inom referensvärdena på min 100 mg dos Levaxin så finns det ingen anledning att inte höja dosen. Det fanns tydligen en hel del utrymme för det även inom rekommenderade värden. Så det har jag börjat med nu. 125 mg i fyra veckor, nya prover & sen höja mer.


Väntar sååå på att nåt ska hända, att jag ska känna mig piggare, att jag ska lyckas gå ned nåt i vikt... Men ännu har jag inte känt nån skillnad alls. Tålamod!